Simon Lampenius

Hjälper dig att få trafik till dina digitala kanaler

Tio tips för att optimera din webbsida för en bredare målgrupp

Den ständiga frågan – hur ska jag göra för att få besökare till min webbsida? Hur driver jag mer trafik och får en bredare målgrupp?

Den här frågan fick jag besvara med tio tips på ett webbinarium som Yrkeshögskolorna Centria och Novia ordnade inom ramen för projektet Ung i förening.

Ung i förening är ett viktigt projekt som siktar på att öka välmåendet bland unga. Genom att engagera sig i föreningslivet känner man sig behövd och kan hitta en uppgift och en plats. Via projektet vill man sänka trösklarna för unga att gå med i föreningsverksamhet.

I en undersökning inom projektet kartlade man var unga hittar information om föreningsverksamhet. Det kom fram att många googlar och letar på webben.

Därmed blev ett led i projektet att sparra föreningar i hur tänka kring sin hemsida. Och här fick jag vara med på ett hörn 🙂

Jag delar gärna med mig av tipsen här på bloggen också.

Vad är då ”bredare målgrupp”?

Jag tänker att bredare målgrupp hänvisar till dem som inte hör till innegänget, de som ännu inte känner till min förening eller mitt företag. För att nå den målgruppen behöver kommunikationen vara något annat än att bjuda till ett evenemang eller sälja en produkt.

Tipsen får du här som en lista och så går jag igenom dem ett och ett i det här inlägget.

  1. Ge mervärde
  2. Prata om ditt varför
  3. Tänk på din användarpersona
  4. Beakta skumläsning på webben
  5. Skriv enkelt – undvik byråkratiska
  6. Skriv så att sidan hittas av Google – sökmotoroptimera
  7. Begär respons och använd den
  8. Tänk mobil-först
  9. Tillgänglighetsoptimera webbsidan
  10. Satsa på publiceringen

1. Ge mervärde

Här ser du några skärmdumpar från webbsajten Land.se. Land är jätteduktiga på att driva organisk trafik från Facebook till sin webbplats. Varför?

Rubrik: Elda trädgårdsavfall på tomten -reglerna du behöva ha koll på.
Rubrik: Lyckas med växthus - allt du behöver veta.
Rubrik: Onkekurs: Preppin - grundutbildning i krisberedskap.

Jo, de levererar värde.

Visst behöver jag veta om jag får bränna kvistar på min gård! Klart jag vill ha söta tomater i sommar från egen planta! Och visst behöver jag veta om och hur jag ska förbereda mig inför en eventuellt kris!

Mervärde kan vara humor, underhållning, undervisning och också information.

Men sakinformation om till exempel tid och plats för en kurs i mattvävning förutsätter av läsaren att hen redan känner till föreningen, dess webbplats och dess verksamhet.

Ger du däremot ett mattvävningstips, undervisar i en vävningsteknik som inte är så vanlig på din webbplats och delar det i sociala medier, då är du plötsligt ute och hjälper andra som väver mattor. Eller visar du bilder på fina hemvävda mattor, så blir kanske andra sugna på att väva själv.

Då breddar du din målgrupp.

Gör det tydligt för dig själv vilka problem din tjänst eller information löser, och låt dina lösningar möta användarnas behov.

2. Prata om ditt varför

”Folk köper inte vad du gör – de köper varför du gör det. ”

Det här sade Simon Sinek i ett rätt känt Ted-talk där han berättar om Golden circle. Länkar till videon nedan.

Vi är ofta bra på att berätta vad vi gör. Vilken verksamhet vi har. Var den är. Men vi är inte så bra på att berätta VARFÖR vi gör den, vilket uppdrag vi utför via vår verksamhet, våra värderingar.

Whiteboard med cirklar, texten Why i centrum, How i mitten och What i utkanten.

Vi måste lyfta fram vårt varför tydligare i kommunikationen. Det här kan vi göra via berättelser, storytelling.

Alla älskar berättelser. En bra berättelse gör att man känner att man hör ihop med sammanhanget. Det är ett driv som finns i oss människor.

När vi pratar om vårt varför så tilltalar vi den delen av hjärnan som hanterar våra känslor. Och ofta är det med känslor människor fattar sina beslut. Därför är det viktigt att vi lyfter fram vårt varför.

3. Tänk på din användarpersona

Inom marknadsföring och kommunikation pratar vi om målgrupp. Det är bra och viktigt. Men jag har mer och mer börjat gilla att använda mig av en användarpersona som ett ytterligare lager på målgruppsformuleringen.

Målgruppen är ofta rätt grovt snidad, det handlar om demografi så som ålder, kön, boendeort…

Då du jobbar fram din organisations användarpersona använder du all tillgänglig data du har om din ideala kund/medlem (och vid behov skaffar fram mer data = pratar med dem) och skapar en fiktiv person.

Du namnger personen, beskriver hen med demografiska uppgifter och vilka slags webbinnehåll hen prefererar. Men främst funderar du på vilka smärtpunkter och målsättningar personen har som relaterar till din verksamhet.

Exempel på användarpersona, en 31-årig kvinna som stressar med att ha det perfekta familjelivet.
Så här kan en beskrivning på en användarpesona börja.

Då du vet vilka behov din persona har, då kan du fundera ut vilka lösningar du ska erbjuda hen, och hur du pratar om dina lösningar.

Summan av kardemumman är att beskrivningen hjälper dig att formulera dina texter och erbjuda relevant innehåll till målgruppen.

4. Skriv bra webbtext och beakta skumläsning på webben

Då en person kommer in på din webbsajt läser hen oftast rubriken, scrollar snabbt till botten av sidan, scrollar tillbaka, läser kanske någon mellanrubrik och bildtext på mitten.

Om du på dessa ca 2,5 sekunderna lyckas fånga intresset så spenderar besökaren kanske ytterligare 30 sekunder på ditt innehåll.

Vi behöver alltså beakta skumläsning. Det finns många riktlinjer för det här. Jag tycker själv att Svenska Yle är ett gott exempel. Gå in på deras sida och se hur nyhetstexter är uppbyggda, länkar till ett exempel nedan.

Här listar jag några konkreta punkter som Svenska Yles språkvårdare Charlotta Svenskberg lyft fram i en artikel.

  • Rubriken berättar innehållet
    • Eftersom många bara läser din rubrik, är det viktigt att du redan där säger det viktigaste. Glöm korta rubriker. Rubriken kan vara lång
    • Har du ens en lite längre text -> använd mellanrubriker
  • Berätta det viktigaste först, i din rubrik och din ingress
  • Korta stycken
    • Ett stycke, en sak lärde jag mig i skolan. Nuförtiden är antingen sakerna kortare, eller så bara styckena 🙂
    • Luftighet gör det enklare att läsa texten på en skärm, så ha korta stycken, kanske bara 1-3 meningar.
  • Korta, enkla och tydliga meningar är lättillgängliga och därför lämpliga att använda i webbtexter
  • Länkar beskriver vart de leder
  • Punktlistor ger tydlighet

Ett tips jag hörde om nyligen: tänk att du skriver ett e-postmeddelande eller ett meddelande på WhatsApp. Då försöker du vara koncis, betonar det viktigaste men samtidigt lämnar du inte bort något väsentligt. Det här tipset ska jag börja tillämpa.

5. Använd ett ledigt men korrekt språk

På webben ska vi skriva ledigt och korrekt.

Det viktigaste är att vi undviker myndighetsjargong. Vi behöver tänka på vår användarpersona då vi funderar på vilken ton i språket vi använder. Vad förväntar sig användarpersonan?

Ett tips är att skriva som om du pratar med en 12-åring. En 12-åring är ett barn, så du undviker att använda för svåra begrepp. Eller om du använder krångliga ord, så förklarar du dem. Men du förenklar heller inte ditt innehåll så att något viktigt skulle utebli.

6. Skriv så sidan hittas av Google – sökmotoroptimera för bredare målgrupp

Vi vill ju gärna att vår text dyker upp högt i sökresultaten då någon söker på Google. Att optimera sin webbsida för det här kallas sökmotoroptimering.

Det viktigaste för att komma högt i sökresultaten är att du har ett bra och relevant innehåll. Då söker folk efter innehållet, spenderar tid på din sida, delar kanske länken till någon annan eller länkar till dig från sin egen webbplats.

Alla de här åtgärderna berättar för Google att ditt innehåll är värdefullt och lyfts därmed högre upp i sökresultaten.

Planera din webbsajt så att en sida innehåller ett ämne. Då blir det tydligt både för användaren och sökmotorerna vad just denna sida handlar om. Google gillar text, så det får gärna finnas rätt mycket text om innehållet.

Vi ska inte heller ladda upp för tunga och stora bilder på vår webbplats, för Google prioriterar snabbladdade sidor.

Att få länkningar till sin sida är också viktigt, och jobbar du seriöst med sökmotoroptimering gör du förstås en strategi för att skaffa fler länkar till din sajt 🙂

7. Begär respons och använd den

"För mig har körsång varit ett andningshål i en hektisk vardag" säger en man i video.
Använd din respons till exempel i en video, så som i det här exemplet från Finlands svenska sång och musikförbunds YouTube-kanal.

Oberoende om du försöker få personer att köpa en produkt eller delta i ett evenemang, så lönar det sig att samla in respons av deltagarna/kunderna.

Använd den här responsen på din webbplats, till exempel om du berättar om ett nytt evenemang, en kurs eller liknande. För mottagaren väger ett budskap av en annan deltagare och hens personliga erfarenhet tyngre, än ditt reklamsnack du som organisation för fram.

8. Tänk mobil först

97 % av 16-24 åringar använder internet flera gånger dagligen. 98% av dessa använder internet på mobilen.

Internetanvändningen är som vi vet också hög bland oss äldre och även vi surfar på mobilen.

Det här betyder att även om du skapar din webbsida via datorn, så behöver du alltid kolla hur innehållet ser ut via mobilskärmen. För det är där dina användare ser det.

Här nedan en illustration som visar hur en bild täcker upp mobilskärmen. Vilket format skulle du välja?

Olika bildformat på videon och foton täcker upp mobilskärmen på olika sätt. Format 4:5 och 1:1 fungerar bäst.

Statistiken ovan kommer härifrån: Suomen virallinen tilasto (SVT): Väestön tieto- ja viestintätekniikan käyttö [verkkojulkaisu].
ISSN=2341-8699. 2019, 1. Suomalaisten internetin käyttö 2019 . Helsinki: Tilastokeskus [viitattu: 23.4.2022].
Saantitapa: http://www.stat.fi/til/sutivi/2019/sutivi_2019_2019-11-07_kat_001_fi.html

9. Gör ditt innehåll tillgängligt för att få en bredare målgrupp

Webbtillgänglighet innebär att så många olika människor som möjligt kan använda digitala tjänster så enkelt som möjligt. Det kan till exempel vara en person med en synskada, som läser webbsidan med en läsapparat.

Det finns lagstiftning i Finland som förbinder myndigheter att följa vissa regler för digital tillgänglighet. Även om det inte formellt krävs av dig att följa tillgänglighetslagstiftningen, är det ändå bra med tanke på att bredda din målgrupp, och stöder också din webbsidas synlighet i Google.

Det finns många saker man behöver ta i beaktande då man optimerar sin sida att vara tillgänglig, men jag tar bara upp alternativ text för bilder och textning av video här. Lägst ner sätter jag in länkar där man kan läsa vidare och därifrån har jag också tagit dessa exempel.

Du behöver alltså lägga in en alternativtext, som ersättning ifall besökaren inte kan se bilden du laddat upp.

Här är tre frågor som hjälper dig att skriva alt-texten

• Vilken information fattas om man inte ser bilden?
• Vad har bilden för funktion där den finns?
• Förklaras bildens innehåll tillräckligt i brödtexten?

Tolka inte bilden, utan beskriv den neutralt. Säg till exempel inte ”En snygg bil.”, utan hellre ”En svart bil”

Avsluta din alt-text med punkt.

Vi behöver också texta våra videon. Det kan kännas jobbigt och visst tar det en hel del tid.

Jag tänker så här: hellre gör vi lite färre bra och kvalitativa videon som vi textar, än att göra många halvdana, som inte är tillgängliga för alla.

Textning hjälper ju också den majoriteten som ser på videon utan ljud.

Som tur finns det hjälpmedel. Har själv använt mig av Happyscribe.

Tjänsten fungerar så, att du laddar upp din video. Sedan lyssnar den artificiella intelligensen till ditt prat i videon, och gör textningen automatisk. Jo, Happyscribe kan svenska och finska.

Förstås får den inte allt rätt. Men du kan korrigera det som är fel, plus städa bort onödiga ord som ”uhm, liksom, ööh”

När du är klar laddar du ner videon med textningen inbränd i videon, eller som en skild textningsfil.

Länkar nedan till Happscribe.

10. Satsa på publiceringen

Bara för att vi har ett nytt innehåll på vår webbplats kan vi inte räkna med att någon ser det, ifall vi inte berättar om det.

Det är en vanlig fallgrop att vi jobbar för lite med själva publiceringen. En tumregel kunde vara: satsa lika mycket resurser på publiceringen som på innehållsproduktionen. Betalar du 1000 euro för en video har du 1000 euro reserverat för att jobba med spridning av videon.

Dela innehållet aktivt i dina digitala kanaler

Dela förstås ditt innehåll i dina egna kanaler. De är kanske en Facebooksida, en facebookgrupp, din personliga fb-profil. Skicka e-post till dina kontakter, eller meddelande på WhatsApp om du har en sådan grupp.

Omforma och ompublicera i flera kanaler

Försök omforma ditt material så att du kan publicera det i andra kanaler.

Det här innehållet du läser just nu har sin grund i ett webbinarium. Nu är det också en blogg. Och inom korta kan du också ta del av på @ungiforening på Instagram. Av webbinariet görs också en video.

Vi når en bredare målgrupp då vi ompublicerar materialet i fler kanaler. Men viktigt är förstås att vi anpassar innehållet, så det passar just i den kanalen.

Köp synlighet på sociala medier

Algoritmen på Facebook och Instagram ger dig tyvärr inte så mycket organisk synlighet längre.

Egentligen är du nästan tvingad till att sätta euron i blöt om du vill få också lite mer synlighet för ditt innehåll.

Du kan förstås ”boosta” ditt inlägg genom att trycka på knappen ”Marknadsför” vid inlägget, men jag rekommenderar dig varmt att lära dig Facebooks Business Manager och bygga upp en plan för strategisk marknadsföring. Då sparar du euron.

Bjud vidare till nästa steg

Ta för vana att du för varje innehåll bjuder din besökare att ta ett steg vidare, lära känna din organisation ännu mer, läsa något till, ansluta sig till en facebookgrupp eller nyhetsbrev, köpa något, anmäla sig till ett evenemang…

Helst ska alla dina innehåll få vara del av en strategisk plan, där varje innehåll har en betydelse för ditt övergripande mål. Att ha de här sakerna planerade kallas innehållsstrategi. Det går jag igång på. Gör du?

Ta kontakt med mig

Har du frågor eller tankar om de här punkterna som du vill bolla med mig? Ta kontakt:
simon@lampenius.fi
040-5603985

Läs gärna också min blogg om hur man skriver en bra webbtext.


Länkar:

Projektet Ung i Förening

Se videon med Simon Sinek som förklarar Golden circle och varför det är viktigt att att prata om sitt varför.

Exempel på text på Svenska Yle, observera den långa rubriken. Den innehåller till och med ett citat  ”Går inte att få några offerter” – Pedersöre skjuter upp skolbygge på grund av prisläget i byggbranschen – Österbotten – svenska.yle.fi

Mer om tillgängligt webbinnehåll: Förstasidan – Tillgänglighetstillsyn (tillganglighetskrav.fi)

Hjälp att texta videon: Happy Scribe: Audio Transcription & Video Subtitles

Dela:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.